Formativ bedömning

Formativ bedömning

Det finns många olika formativa bedömningssätt. Det viktiga är att eleven förstår vad syftet med den formativa bedömningen är.

Kontexten är viktig, faktorer som olika åldrar, socioekonomisk bakgrund mm.

Didau, funktionell bedömning. Hur ska eleverna göra för att nå högre resultat, sätta högre mål. Feedback är som mest effektiv när den får eleven att ändra beteende. Viktigt att se om eleven är redo att ta ansvar för det.

Läraren. Det finns lite forskning om lärarens roll i formativ bedömning och undervisningens innehåll. Relationen mellan lärare och elever är viktiga för att kunna …

Icke normativ bedömning. Att använda metoder och strategier utan att veta varför man gör det och vad man vill uppnå. Tänka mer på syftet och varför man använder en viss metod.

Bfl utifrån analysschemat.

Detta ska vi svara på.

• Finns det spår?
• I vilken grad?
• Vilken BFL-strategi är vanligast? Varför?
• Vilken BFL-strategi är minst vanlig? Varför? Hur kan vi göra denna strategi mer synlig i verksamheten?
• Är någon BFL-strategi viktigare än andra?

Det finns spår. Målen för lektionerna tydliggörs och muntlig feedback ges kontinuerligt under lektionen. Kunskapskraven presenteras. Detta görs i hög grad.

Den vanligaste bfl-strategin är att tydliggöra målen och visa på kunskapskraven. Mindre förekommande är kamratbedömning. Den används oftast efter ett avslutat arbetsområde.

Att aktivera eleverna som lärresurser är avhängigt vilket ämne och vilket arbetsområde det är. Detta kan bli bättre genom att låta eleverna träna mer på detta och att läraren visar på syftet med eleverna som lärresurser.

Jag tycker att det är viktigast att tydliggöra målen och kunskapskraven samt att elverna lär sig att förstå hur de lär sig bäst på ett individuellt plan.

Mina tankar utifrån James Nottinghams föreläsning den 7/3 2016

Det som jag vill jobba med utifrån James Nottinghams föreläsning är att få eleverna att gå från ett  statiskt mindset till dynamiskt mindset.
Få eleverna att utvecklas och lära sig av sina misstag samt att  förstå det viktiga i att träning ger färdighet. Det är viktigt att de inte ger upp utan att de har inställningen att de inte klarar ett moment ännu.

Lars

Auskultation 2 

20/11 Textilslöjd 8AB

Lars Westerlund hos Åsa Jarl

Inför auskultationen

Jag kommer att fokusera på hur man visar elevarbeten som modeller.

Efter auskultationen

I denna undervisningsgrupp är flickorna i majoritet. Det är en genomgående lugn stämning i salen och eleverna hittar sina saker utan problem. Samspelet mellan lärare och elever är lugnt. Åsa kan fokusera på att instruera sina elever individuellt. Elever kommer in från träslöjden för att göra något arbete som kombinerar trä och metall med textilslöjd.

Lektionen börjar att sammanfattas ca 12 minuter före slutet.

Observationsområdet

Åsa visar upp, berättar och förklarar olika elevarbeten som har uppnått de högre kriterierna på temat återbruk. Hon berättar för mig efter lektionen att eleverna är vana att se goda exempel av varandras arbeten.

Till sist tipsar hon om en film om billiga kläder från Bangladesh som säljs billigt i Sverige och varför de är så billiga. Tanken är att eleverna ska få en insikt om de vidriga arbetsförhållandena som råder där.

Tankar

Att visa upp elevarbeten som förebilder är ett bra sätt för eleverna att öka sin förståelse för sitt eget arbete och för att de ska kunna sträva mot högre mål. 

Det är dock viktigt att målet med modellandet klargörs för eleverna. I textilslöjd är detta ett självklart inslag i undervisningen.

Jag har efter besöket os Åsa själv börjat att tillämpa detta men i mitt fall frågar jag alltid eleverna först, om jag kan visa upp ett arbete eller spela upp en ljudfil, exempelvis.

Bfl auskultation 1

Auskultation 1

21/10 engelska 6A 10.30-11.30

Lars Westerlund

Auskultation hos Anna Hjort

Inför auskultationen

Jag kommer att fokusera på fördelningen av frågor mellan pojkar och flickor.

Enligt forskningen sedan lång tid tillbaka så fördelas frågorna ojämnt mellan flickor och pojkar i klassrummet, till pojkarnas fördel.

Efter auskultationen

Anna kommer i god tid före lektionsstart för att skriva upp på tavlan det som eleverna ska göra under lektionen. Eleverna kommer in och sätter sig i salen och Anna väntar in dem så att det blir tyst. Hon ger tydliga instruktioner om lektionsgången. Eleverna är fördelade på två sammansatta bord i klassrummet och de ska jobba i par och göra en mindmap om olika högtider och mat i engelskspråkiga länder.

Eleverna är till en början snackiga och frågar mycket om hur de ska göra trots att de fått mycket tydliga instruktioner om tillvägagångssättet. Efter ett litet tag kommer eleverna i gång och de jobbar på bra. Anna går runt till de olika elevparen och hjälper dem med uppgifterna. Samspelet mellan lärare och elever är positivt, även tillrättavisningarna från läraren har en positiv ton. Pojkarna är dominerande i klassen och tar mycket av lärarens tid att hjälpa.

Relativt mycket tid går åt till att hjälpa en elev med funktionsnedsättning som sitter vid ett eget bord.

Lektionen var i sin helhet mycket bra och mycket elevaktiv.

Anna avslutar lektionen.

Observationsområdet

I klassen går 24 elever, 13 pojkar och 11 flickor. Jag förväntade mig att pojkarna skulle få mer frågor men inte att övervikten skulle vara så pass stor. Fördelningen var 47 frågor till pojkarna och 26 till flickorna. Sannolikt berodde det på att pojkarna tog för sig mer och hela tiden krävde mycket uppmärksamhet från lärarens sida.

När pojkarna är mycket dominerande i en klass så är det viktigt att tänka på hur man fördelar frågorna. 

Tankar

Hur ska vi göra för att fördela frågorna jämnare mellan könen? Hur ska vi  uppmärksamma framför allt de tysta flickorna under lektionen?

Lars Westerlund